måndag 7 februari 2011

vene

du bara blundar och går ja vet inte varför men du verkar vara blind, ja saknar dom stunder när ja kalla dig för min. ja vaknar varje morgon med klumpen inuti vill ha tillbaka lyckan som ja hade när det va vi. men om ja ska va ärlig har ja tappat de ja trodde på för ja trodde på dig trodde på oss fast ja vet att de inte går. du sårade mig djupt så nu skiter ja kärlek, har aldrig träffat någon bra så ja förknippar det med svek, ja klarar mig själv. behöver ingen heller. Och försök att inte bry dig för de gör inte ja längre. ja trodde de va äkta.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar